Åldern för digital autoritärism: Hur digitala centralbankvalutor och sociala övervakningssystem hotar frihet
Åldern för digital autoritärism: Hur digitala centralbankvalutor och sociala övervakningssystem hotar frihet
Åldern för digital auktoritärism närmar sig, och med det uppstår nya frågor om de potentiella effekterna och konsekvenserna av denna utveckling. En aktuell rädsla är att digitala centralbankvalutor (CBDC) kan bli ett instrument för digital auktoritärism.
Begreppet "digital auktoritärism" beskriver ett system baserat på en ny transaktionsmodell som inkluderar både ekonomiska och sociala områden. Denna modell kännetecknas av omfattande statlig kontroll och representerar således en potentiell fara för integritet och individuella friheter.
För att förstå fenomenet digital autoritärism måste de tre huvudkomponenterna betraktas som driver denna utveckling: digitala centralbankvalutor, sociala övervakningssystem och trenden mot kontantlöst samhälle.
digitala centralbankvalutor, även kända som CBDC, är statliga stödda digitala valutor som publiceras av centralbanker och representerar en digital form av konventionella nationella valutor. Även om de erbjuder vissa fördelar, såsom ökad effektivitet och öppenhet, finns det oro för den möjliga förlusten av integritet och den centraliserade kontrollen av finansiella transaktioner av regeringar.
Samtidigt ökar spridningen av sociala övervakningssystem, vilket ytterligare ökar utbudet av digital autoritärism. I länder som Kina används avancerad teknik som ansiktsigenkänning och konstgjord intelligens för att bedriva och övervaka medborgarna. Dessa system samlar in omfattande personuppgifter, inklusive anställningsdata, onlineaktiviteter och individuella rörelser. Baserat på dessa uppgifter tilldelas ett "socialt lån" som belönade överensstämmelse och straffar avvikande beteende.
Trenden mot ett kontantlöst samhälle ökar dessutom digital auktoritärism. Mobil betalningsteknologier och digitala plånböcker har etablerat sig främst i Kina, där till och med tiggare använder QR -koder för att ta emot donationer. Om kontanter tappar betydelse kan människor som inte har tillgång till digitala betalningsmedel få betydande utmaningar i vardagen. Dessutom ger betalningssystem med ansiktsigenkänning oro över integritet.
Kina har redan exporterat sin modell av digital autoritärism till länder som Iran, Kuba och Venezuela. FN och internationella organisationer som Internationella valutafonden (IMF) stöder också införandet av digital identifiering och omfattande CBDC -plattformar över hela världen. Den möjliga globala distributionen av digital auktoritärism ger upphov till oro över inblandning i borgerliga friheter och möjliga maktmissbruk.
Införandet av fintechs, mobila plånböcker och digitala valutor erbjuder komfort och effektivitet, men de risker som är förknippade med digital autoritärism uppväger fördelarna. Genom att centralisera kontroll över pengar och transaktioner har regeringar möjlighet att manipulera och övervaka medborgarna. Denna kontroll kan missbrukas och leder till att människor blir rånade på grund av antagna hot eller invändningar mot deras monetära grunder, vilket i sin tur gör det svårt att få tillgång till viktiga varor och tjänster.
Effekterna av digital autoritärism går utöver ekonomiska aspekter. Hotet om att inte ha tillgång till pengar kan skapa rädsla och leda till självcensur. Samarbetet med statliga påverkande sociala medieplattformar och teknikjättar kan ytterligare öka övervakningen och verkställigheten av information. Svagare delar av samhället kan tvingas ge upp sina rättigheter i utbyte mot grundläggande ekonomiskt stöd.
Sammantaget har ökningen av digital autoritärism en betydande inverkan på integritet, individuell frihet och borgerliga rättigheter. Det är av stor betydelse att samhället är kritiskt till denna utveckling och säkerställer skyddet av borgerlig frihet i en allt mer nätverksvärld.